ruddy

Salut!

Nu befinner jag mig på Rivieran. En dag avverkad och nu blir det Cap Ferrat.

Jag satsar på LV resort 2008 style.com

Nu flög vi igen, mina små pärlor Lykke Li & Veronica Maggio.
Om Veronica Maggio är ett måndagsbarn så är jag ett söndagsbarn - inbillad kärlek.
Något som slog mig när jag hade fönsterplats var hur inrutat vårt samhälle är.
Inte bara som företag och stat utan rent estetiskt.
All mark, väg, gård, plantage och parkeringsplats är ett enda stort rutmönster.
Tidigare har jag reagerat över syn, men inte reflekterat.
Måste allt vara så perfekt?
Är hårda linjer och avgränsningar perfektionism?
Det känns ju snarare ologiskt att vi rationaliserar upp jorden som egentligen är ett litet mästerligt pussel i sig.

Medan jag tillbringar nästan tre timmar ut mot dessa rutnät träffar jag även på lite annat.
Moln, bergstoppar och en annan värld.
Som ett tunt lager, nästan oidentifierbara, seglade de mörka riddarna ur Sagan om ringen spöklikt förbi mig.
Jag rös till lite för att snart hamna på kal vandringsfärd bland glesa pudermoln och solsken i min nacke.
Tills jag mötte bergen.
De där bergen jag tror bara var vanliga visade sig var Krambjörnarna.
Ja det är sanning! Där står de alla uppradade med hjärtan, stjärnor och regnbågar på magen.
Det första jag tänker är: " Månskensregn förinta!"

När jag var liten var Krambjörnarna, Trasdockorna, Cat Dog, Chuckie, Joakim von Anka och Doktor Snuggles min favorit serier. Vilka var era?

Om jag var kvar i Stockholm nu skulle jag shoppa denna på Karen Millen-rean ca 800 pix.

En alldeles egen liten Carrie-klänning!

Nu säger jag bisou på er alla!