ruddy

Ibland handlar saker och ting bara att om att fånga dagen. Att fånga dagen som den är för vad den är. Leva nu, och här på den plats som du sitter, står eller ligger på. Försöka att inse hur mycket bra du omges av exakt nu. Inte stressa upp för vad som komma skall. Inte försvinna bort i den där andra förskönade världen, utan bli kvar i det som kanske är ännu vackrare? Bara man lär sig uppskatta det. De kanske du redan kan eller gör, men ändå känner stressen. Jag har en förmåga att tänka på tusen saker, tusen steg fram så att allt ska klaffa, tajma och bla bla, men problemet är att jag inte kan glömma saker eller koppla bort. Även om något inte behöver göras förrän om fem veckor, men jag vet det nu, då vill jag ha det undanstökat så att jag kan fokusa på.. på vad? På nästa grej? På my breakthrough? Nej, det gäller att finna lugn i vardagen för man kommer alltid, alltid ha saker att göra. Ahh.. En sak i sänder, vilket jag tycker mig blivit bättre på med åren dock håller inte alla med. Kanske sitter jag här och ljuger för mig själv? Har det snarare blivit raka motsatsen? För vissa saker har faktiskt blivit svårare, exempelvis som att man nu inte längre går i samma klass som sina bästisar. Åh vad jag tycker om att säga bästisar. Struntar i hur barnsligt det låter. Ni vet man var så anträffbar på alla möjliga ställen, alla möjliga tider utan att ha dåligt samvete för att man inte kan. Fast det får man. Och det blir ju: Hon kan aldrig, hon vill inte, hon är så upptagen, hon... Ni kanske känner igen? Då sluter jag mig hellre även om jag inte vill. Hatar att lova något jag inte kan hålla. Sån är jag. Vissa är tvärtom, lovar för mycket och håller för lite. Vet inte vilket som är värst eller bäst? Nu trycker huvudvärken på. Fått någon migränliknande sak sedan i februari. Sjukt irriterande när man typ aldrig haft huvudvärk i hela sitt liv utan istället ont i magen. Nog om detta det finns mycket som blir tusen gånger bättre med åren också. Som egen lägenhet, egen mat, egna möbler, egna tider etc med just nu idag handlar det om att jag saknar mina vänner hemskt mycket och nu åker de till Paris, New York och London. Himlar och höjd, vad jag kommer att sakna dem. Varför ska jag ha mina prov just nu?

Någonstans i världen som kan koppla bort denna stress är här.







Ett litet ställe i Kroatien som heter Hvar. Fantastisk ö, där man kan plocka fikon, granatäpplen, oliver, citroner, chokladbönor och dricka lokalt vin utan några som helst bekymmer. Åka ut till andra ännu mer sagolika öar för att dyka och sola. Jag tror faktiskt man blir lyckligare och mer harmonisk om man omges av sånna skönheter och en gnutta mindre materialistisk.

Nu vill jag bara att det ska vara lördag. puss.