ruddy

Våren 2003 sprang jag ut i Tegnérlunden medan jag gastade:

"Sjung om studentens lyckliga dag...
Än klappar hjärtan med friska slag...

Inga stormar än,
i våra sinnen bo...

när vi knyta förbund i den lund...

där de härliga lagrarna gro!"

(Det var favoritraderna).

- HURRA!


Sen kastade jag upp mössan i skyn, sjukt glad!
Massa pussar, kramar och tårar.
Nu började allvaret.
Fast först skulle jag leta upp

skylten.


Därefter fullt ös flakdans.
Vi inledde med låten: "I promise Myself".
för att fortsätta med "Jenny from the Block".

Sommaren sa swosh och hösten kom.
Alla var borta.
Hittar ni mig?

Jag började engelska på Stockholms Universitet äk förlåvningskursen, förr i tiden.
Flickor valde tydligen den efter gymnasiet i hopp om att finna den rätta och bli förlåvad innan höstens slut.
Jag valde den inte av den anledningen.
Jag ville helt enkelt bli bättre på engelska.
Gör inte som jag.
Åk utomlands.

Till våren tentade jag upp tre ämnen för jag ville ha alla MVG.
Suck.
Sedan arbetade jag på dagis.
Där hade jag hand om kreativa projekt, vilket passade mig utmärkt.
Måla hela dagarna och massa utflykter.
Brun blev man också.

Hösten 2004 var här och började Ekonomlinjen.
Okej.

Våren knackade på.
Mamma tyckte jag verkade olycklig.
"Varför så lite skratt gumman? Är det något du saknar i livet?"
"Vet inte."

Under sommaren kom hon tillbaka till mig med en ny fråga:
"Vill du gå modelinjen på Tillskärarakademin?"
"Men herregud får jag det?"
"Självklart hjärtat. Det var det enda jag ville i din ålder, men jag hade inte råd."

Jag skickade in ett knasigt motivationsbrev sista ansökningsdagen, om möjligt till och med för sent.
Fast de älskade det och jag hamnade i en särklass.
Alltså vi som sökt sist och helt enkelt inte övertråkigt pretantiösa, icke att förväxla med ambitiösa,
hamnade med andra ord i en klockren klass med en spårat grym lärare.
Hon var b la mönsterkonstruktör för H&M, Filippa K, J Lindeberg och Lars Wallin.
Min klass var med andra ord lite mindre, lite bättre, lite roligare och betydligt mycket mer upproriska.

So what did I do?
Sömnad, mönsterkonstruktion, design, dräkthistoria och materiallära sk Basåret.
Kanske de bästa och samtidigt kämpigaste åren i mitt liv, men jag älskade varenda sekund av det.

Nu tänkte jag visa vad jag gjorde till slutvisningen som vi hade på Street.

En champagnefärgad jacka i siden uppblandat med linne.

Dockcandy.

Med mycket drapering och puffis.

Lite längre i bak än i fram
Och foder, liksom lite lyxigare.

Just det, jag hade arbetat på en vit fluffig klänning med en röd insydd midja,
men på lördagen ville jag bara inte.

Jag gjorde denna i ett naffs.

Marinblårandig princessklänning.

Även den väckad.

Diagonalt vs vertikalt.

För att göra design speciell, tycker jag att detaljerna är viktiga.

Svart sidenrosett på varsin arm kunde väl vara tjusigt.

Tygbeklädda knappar har jag alltid varit svag för.



Och en liten puffärm.

Förutom detaljerna, är det materialet som gör grejen.
Och hantverket så klart.
Gosh, man borde sy mer!

puss.

Translation: Between 2005 and 2006 I went to a Swedish Fashion School called Tillskärarakademin. This what I did for the final.